I forumet ska, förutom MSB, en mängd olika myndigheter ingå. Nämnas kan till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket. I uppdraget ingår också att forumet minst en gång per år ska föra dialog samt inhämta synpunkter från berörda branschorganisationer och det är här som BEF är med på ett hörn.
Tanken är att forumet ska verka för att öka sprängämnessäkerheten genom att bidra till och stimulera erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling inom området. Man ska också genom medvetandehöjande åtgärder sprida kunskap och information till berörda myndigheter och aktörer samt följa den internationella utvecklingen inom området.
Tidigare har BEF tillsammans med KCEM som branschorganisationer haft ett första digitalt möte med forumet som då inte kommit så långt med detta uppdrag. Men nu i mars så var vi kallade till ett första fysiskt möte hos MSB i Stockholm. Förutom oss och MSB så fanns det deltagare från Räddningstjänsten Storgöteborg (SKR), Polisen, Tullverket samt Nationellt forensiskt centrum, NFC.
På mötet fick var och en av de närvarande presentera sin syn på det rådande läget. MSB som är den myndighet som främst svarar för föreskrifter under lagen om brandfarliga och explosiva varor samt lagen om transport av farligt gods berättade om deras arbete, såväl nationellt som på EU nivå. Polisen presenterade en lägesbild från Nationellt bombdatacenter gällande illegala sprängningar under 2022 där det konstateras att det skett 85 sprängningar, bombdåd riktade mot personer eller verksamheter. Man har även gjort tillslag och beslagtagit spränganordningar i ungefär det dubbla antalet. I mer än hälften av fallen rör det sig om civila sprängämnen.
Det stora antalet sprängdåd har lett till en stor belastning på NFC där man får uppdrag att utreda vad det är som har detonerat. En imponerande siffra som nämndes var att man i ca 95% av fallen kan konstatera vad det är för typ av sprängmedel som använts. Tullverket beskrev deras verksamhet med gränskontroller och införsel av explosiva varor. Till exempel skickas det omkring 40 miljoner paket och 12 miljoner containrar till Sverige från andra länder varje år. Under 2022 beslagtog man drygt 51 000 explosiva varor där merparten varit diverse pyrotekniska produkter, främst så kallade bangers i kategori F2 och F3. Noterbart är att en tredjedel av mottagarna av dessa produkter varit minderåriga.
Räddningstjänsten redogjorde för sin syn på arbetet med tillståndsprövning och tillsyn. Likaså hur man hanterar lämplighetsprövningen av personer som anmäls i hanteringen av explosiva varor. Reflektionen som man gör när man hör en representant en kommuns räddningstjänst är att här är det svårt att svara för hur alla de andra 289 kommunerna hanterar dessa frågor.
BEF och KCEM berättar om vad vi som branschorganisationer har gjort i arbetet med att minska riskerna med att explosiva varor hamnar i orätta händer. Bland annat om hur vi informerat våra medlemmar och att vi anordnat konferenser för att höja säkerheten t ex inom transporter av farligt gods.
Slutligen framförde vi vår gemensamma syn på de brister som vi ser kring lämplighetsprövningarna, återkallande av tillstånd, transportskydd, sekretess, lämplighetsprövning av förare som transporterar explosiva varor och graden av dialog med myndigheterna.
Sammanfattningsvis så är initiativet till forumet bra, men nu gäller det att våra myndigheter agerar och visar lite verkstad för att uppnå resultat.
