OM OSS

VI Driver utveckling genom samverkan

BEF – Bergsprängnings Entreprenörernas Förening, bildades 2002 och är en branschorganisation för bergsprängare.

Vi har idag cirka 100 medlemsföretag spridda över hela landet. Våra medlemsföretag utför 85 % av ovanjordsprängningarna i Sverige.

I föreningen finns också en sektion för aktivt stödjande partners, det vill säga företag med en betydande roll inom bergsprängningsbranschen.

För tillfället har vi 40 aktivt stödjande partners.

VI HAR VARIT EN PARTNER TILL BEF I FLERA ÅR OCH VI ÄR NÖJDA MED DET VI HAR ÅSTADKOMMIT TILLSAMMANS!

-- PARTNER BEF

KONTAKTA OSS

TA KONTAKT MED OSS PÅ BEF

Tveka inte på att ta kontakt med oss om du har frågor angående medlemskap, utbildningar eller auktorisering!

STYRELSEN I BEF

Micke Sjökvist (Ordförande+ledamot) – Berg och Byggteknik i Norberg
Bogunnar Andersson – Boma
Martin Andersson – Ducimus
Lars Kvarnvik – Värnamo Sprängtjänst AB
Sten Åkesson – Stens Bergborrning AB
Klas Myremark – Klas Myremark Bergsprängning
Chatarina Nilsson (suppl) – Lisas Bergsprängning AB
Mathias Moilanen (suppl) NCC Berggruppen
Camilla Ahlgren (suppl) – Spräng & Mätkonsult i Nora AB
Nils-Petter Nilsson (suppl) – BoMa Entreprenad AB

Jan Johansson

VD - 070 899 91 54

Anette Broman

Projektledare och utvecklare - 070 693 68 98

Du har väl inte missat BEF nytt?

Tidningen för bergsprängningsbranschen

Din källa till branschledande nyheter och insikter!

Förbli uppdaterad med de senaste nyheterna och trenderna direkt i din inkorg eller brevlåda. Vår tidning är fylld med aktuell information, analyser och de senaste nyheterna inom bergsprängning.

Vill du ha denna resurs skickad direkt till dig? Kontakta anette@bef.nu för att säkra din prenumeration.

Under tiden, missa inte chansen att bläddra i vårt BEF NYTT arkiv. Upptäck tidigare utgåvor fulla av värdefull information

BEF NYTT ARKIV

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Q1 – 2024

Frågor och svar om Sprängning

Vad händer innan vi kan spränga?

Innan arbetet kan påbörjas måste nödvändiga tillstånd mm vara ”på plats”. Inom detaljplanelagt område söks tillstånd hos polisen. För den fortsatta planeringen undersöks bergets geologi och strukturundersökningen är viktig för det fortsatta planerandet. Området som skall sprängas täcks av jord och lösa stenar mm tas bort och man gör upp en plan över hur sprängarbetet ska utföras. Sprängplan innehållandes bland annat borr- och laddplan. En riskanalys ska också alltid göras som en del i planeringen.

Här kan också en bedömning om behovet av vibrationsmätning och eventuell besiktning av närliggande fastigheter mm göras. Detta kan också framgå av handlingar för projektet

Vad händer vid sprängning?

Inför sprängning är det viktigt att man följer sprängarbasens anvisningar. Och att man har respekt för avstängningar och poster. Inga personer får befinna sig inom farligt område .Befinner du dig i närheten av sprängningen kan du komma att uppleva kraftigt buller och eventuellt en luftstötvåg.

Vad händer efter sprängning?

Efter sprängning inspekteras salvan av sprängarbasen som sedan ger klartecken när det är säkert att återvända till riskområdet. Kvarstående risker kan vara lösa stenar på bergväggen och dolor. Berget kan också behöva skrotas innan det är riskfritt. Innan sprängning ges det korta signaler cirka tre minuter och efter sprängning en lång signal i cirka 30 sekunder.

Vad är stenspräckare?

Stenspräckning är en metod där man med en krutpatron spräcker stenen. Fördelen är låga vibrationsnivåer. Samma effekt kan uppnås genom traditionell så kallad försiktig sprängning.

Stenspräckare omfattas av exakt samma regler som vanlig sprängning. Det innebär att tillstånd måste sökas hos polisen om arbetet utförs inom detaljplanelagt område. Övrig lagstiftning gäller också men med vissa lättnader. Det krävs utbildning för användning av denna typ av utrustning. Innehavare av vanligt sprängkort behöver därför komplettera med den kompetensen.

Vad är snigeldynamit?

Snigeldynamit är en expanderade cement. När cementen sväller i borrhålen så spräcks stenen långsamt ljud- och vibrationsfritt. Lämpligt vid mindre jobb.

Vad är wiresågning?

Wiresågning ett bra alternativ vid krav på låga vibrationsnivåer. Metoden ger också en helt slät yta. Wiresågning är en mångsidig metod, som bland annat används vid tunnelbyggnad, rivning av betongkonstruktioner och i stenbrott.

Ett antal hål, som utgör gränser för den volym som ska sågas bort, borras. Därefter träs en diamantbeklädd stålwire genom borrhålen. Wiren kopplas ihop till en slinga som dras runt av en maskin och på så sätt sågas bestämda stycken ut.

Vad är vibrationener?

Vid all sprängning uppstår vibrationer det är därför viktigt att en plan för mätning av vibrationer görs om känsliga objekt finns inom bedömd riskzon. Det är också viktigt att det bestäms för vilka objekt som skall besiktas innan sprängning. Mätning av vibrationer görs genom att man placerar vibrationsmätare på valda riskobjekt.

Vid sprängning uppstår både markvibrationer och luftstötsvågor. I handlingar för sprängentreprenader förekommer gränsvärden för vibrationer. Riskobjekten kan ha varierande gränsvärden. Dessa gränsvärden ger sprängentreprenören underlag för laddning, hålavstånd mm. För de byggnader där det finns risk för skador görs en besiktning både före och efter sprängning. Detta skapar trygghet för fastighetsägare och sprängentreprenörer.

Har inte en besiktning av byggnaden gjorts eller mätning av vibrationerna så är det svårt att bevisa orsaker till skador. Det är alltså väl värt att utföra besiktning och mätning av riskobjekten.

Vad är en borrplan?

En borrplan är en plan för hur hålen skall borras. Den visar antalet hål, hålens placering, hålens djup-, dimension och lutning. Det är helt enkelt en ritning på hur borrningen ska gå till.

Vad är en laddplan?

En laddplan upprättas för att kunna styra utfallet på salvan. Den beskriver också typ av sprängämne, dimensioner, laddningskoncentrationer, laddningsmängd per hål och största samverkande laddning.

Vad är en tändplan?

En tändplan visar vilken tändartyp som används (Nonel eller VA-kapsel) och den redovisar också tändföljden, dvs. i vilken ordning de laddade hålen skjuts. Med hjälp av olika tändföljder kan man styra salvans resultat.

Vad är en täckningsplan/täckning?

En täckningsplan görs för att hantera oavsiktlig stenkastning, sprut och stänk från sprängning. Normalt täcks salvan, om inte vidtas andra skyddsåtgärder.

Man skiljer på två typer av täckning, tyngdtäckning och splitterskyddande täckning.

Tyngdtäckningen (Sprängmattor) förhindrar kast av större stenar och även i viss mån så att den sprängda salvan inte flyttas alltför mycket framåt. Mattorna tillverkas vanligen av slitbanor från bildäck som fogats samman med stålwire till mattor av olika storlek.

Den splitterskyddande täckningen är främst avsedd att fånga mindre stenar som kan passera tyngdtäckningen. Den består vanligen av gas-genomsläppligt material, t.ex. vävd nylonduk, filt eller ståltrådsnät. Den placeras normalt ovanpå tyngdtäckningen.

Vad är en bevakningsplan?

En bevakningsplan uppsättas för att säkra farligt område vid sprängning.

Det vanligaste sättet att kontrollera farligt område är att ha bevakare som säkrar området.

Bevakare (försedd med röd flagga) har till uppgift att:

Evakuera personal och maskiner/utrustning mm från riskområdet
Hindra att personer kan komma i på området
Hindra att salvan tänds om någon tagit sig in efter varningssignal
Upprepa av sprängarbasen avgivna varningsrop.

Är det svårt att helt utrymma ett farligt område kan särskilda skyddsanordningar vara en lösning, t.ex. speciella skyddskojor.

Är farligt område tillfredsställande avspärrat med stängsel och markerat med varningsskyltar, eller om området är avskilt, kan bevakningen begränsas till enbart tillträdesvägarna.

Vad är en sprängplan?

En sprängplan är en plan över hur hela sprängarbetet ska utföras och ska upprättas för varje sprängobjekt.

Entreprenören ska upprätta sprängplan före sprängningsarbetet. Sprängplanen bör minst innehålla uppgifter om:

håldimension
hålsättning
borrplan
håldjup
sprängämnessorter (med dimensioner)
laddningskoncentrationer (kg/m)
laddningsmängd per hål
max samverkande laddning
sprängkapseltyp
tändplan
täckningsplan
bevakningsplan
farligt område

Sprängplanen kan behöva justeras när man vet mer om schaktnings-resultat, avtäckning och bergets beskaffenhet, kan också innebära samråd med beställaren. Alla ändringar ska godkännas av ansvarig spräng-arbetsledare. Sprängplanen är också en viktig del av den arbetsmiljöplan som upprättas vid byggnads- och anläggningsarbete.

Få Byggherrar och konsulter har ett genuint kunnande om sprängning. Sprängentreprenörer har den kompetensen.

För att i hantera denna skillnad har vi för er räkning ”tillverkat” Checklistor både för upphandling och för kontroller av sprängning. Dessa kan vara till hjälp när ni skall köpa sprängentreprenader. Sprängningen är oftast en relativ liten del av ett byggprojekt anlita därför en bra sprängare en Auktoriserad Bergsprängare ”då vet ni vad ni får”. Lågt pris är intressant men det är trotts allt utförandet, säkerheten och slutkostnaden som är viktigast. Val av sprängare påverkar både säkerhet och trygghet låt därför inte enbart lägsta priset styra. Som Byggherre/beställare skall du råda över projektet gör då ett val som ger dig både trygghet och hög säkerhet
Anette Broman- BEF

Vad är en sprängjournal?

En sprängjournal är en ”dagbok” för varje sprängsalva.

Enligt AMA står följande om sprängjournal:

Underlag för sprängjournal ska vara nedtecknad innan salva avlossas. Sprängjournal ska innehålla:

· salvnummer med tidpunkt för sprängning

· antal hål och hålrader i salvan

· största och minsta håldjup

· håldimensioner

· total samverkande laddningsmängd

· salvans läge i sprängområdet

· kortaste avstånd mellan salva och mätpunkt

· mätvärden från vibrationsmätning (eller i separat protokoll)

· avvikelser från borr-och laddplan”

En sprängjournal kan komma att utgöra viktigt bevismaterial och skall därför sparas i tio år. Från polisen finns det också krav på att sprängjournal förs och då inom detaljplanelagt område.

Vad är en riskbedömning?

Innan berg- och sprängarbete inleds ska det göras en skriftlig riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Med riskbedömning avses en bedömning av risken för olycksfall eller ohälsa i en risksituation i syfte att avgöra om åtgärder behövs för att reducera risker. I det enklare fallet omfattar den en identifiering av riskkällor och en uppskattning av risker.

Vad är en riskanalys?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på att innan arbete påbörjas ska en riskanalys göras. Med riskanalys menas en bedömning av vilka risker för olycksfall eller ohälsa som finns i syfte att avgöra om åtgärder behövs för att hantera riskerna. I det enklaste fallet omfattar den en identifiering av möjliga risker och en uppskattning av allvarligheten och behov av åtgärder. Dokument för riskanalys finns i dokumentportalen.

Vad är en dola?

Odetonerat sprängmedel kallas för dola, dvs. sprängmedel som av olika orsaker inte har detonerat och kan finnas kvar i borrhålet eller i det lossprängda berget. Anledningen till dolor kan vara många. Exempelvis kan sprängämnet skadats av fukt, sprängkapseln kan ha skiljts från sprängämnet under laddarbetet osv. Upptäcks en dola är det viktigt att man är försiktig och kontaktar ansvarig personal Sprängarbas eller Sprängarbetsledare.

Vilka lagkrav finns det på besiktning?

Om man frågar bergsprängnings- och spräckningsföretag om kraven på besiktning inom tätbebyggt område kan man få olika besked om kraven. När man googlar kan man få hänvisningar som “det finns krav på besiktning”, “vår metod kräver inte besiktning” eller “det finns en rekommendation”, vilket kan vara förvirrande och det är inte helt lätt att reda ut vad det är som gäller.

Svaret är däremot väldigt enkelt. Det finns inget lagkrav på besiktigning.

Däremot så finns rekommendationer från såväl konsulter, jurister och entreprenörer att man bör göra en besiktning före sprängning, av den enkla anledningen att bevisläget blir så ofantligt mycket bättre vid en tvist

Vad är det minsta djup som man kan spränga?

Det kan finnas tillfällen då man vill undvika att spränga för djupt. Till exempel att man vill slippa bygga upp med massor eller att det blir mycket sprängsten att köra bort.

Det går att alltså att spränga grundare än 1,0 meter. Allt har att göra med vilken håldiameter man använder samt hur tätt man borrar. Det är trots allt mest ekonomiskt att man spränger cirka 1,0 m med de vanligaste borr-vagnarna

Salvan borras och laddas samt täcks om kast och stensprut utgör en risk för skador. Innan salvan kan skjutas töms riskområdet för att undvika skador. Plan för detta upprättas. Därefter kan salvan skjutas.